den smala linjen

livet går bra. jag mår bra. mycket med skolan bara, ligger efter i allt. plus i sommar är jag pank, svårt när man har hyra att betala men jag hoppas på sommarjobb. men jag är stabil, mitt mående normalt, så jag funkar ändå. inte mycket mer att säga.
när livet går bra står skrivandet stilla.
totally worth it.

Lever lycklig.

Ibland dör jag av ångest. Flashbacks. Vikt. Ja, ångest över övergreppen (yes, plural, kul) förvandlas till ångest över vikt i mitt huvud. Ologiskt. Dumt. Ja, ångest över vikt är väldigt onödigt och dumt, jag blir nästan arg på mig själv. Jag vägrar ätstörning. Jag vägrar självdestruktivitet. Alexander och vad-han-nu-hette ska inte få skada mig mer Ah vad de har gjort. Jag tänker inte svälta mig eller stoppa huvudet i toaletten för deras eller samhälls-idealets skull mer. Såklart. Hej jag heter joanna, jag är 77 kilo av ben, muskler, organ och fett. Och det är Helt ok. Jag är så mycket mer än så btw. Jag är kreativ, intelligent, rolig, snäll, älskad och värdefull. Söt oftast, vacker ibland, snygg i vissas ögon. Jag har blivit våldtagen två gånger, en gång av min (nu ex) pojkvän, en gång av en främling på en nyårsfest. Det gör inte mig smutsig eller skyldig, det gör dem hemska och perversa. Det gör samhället svårt sjukt, då något sådant kan hända. Händer. Ofta.
Puss och kram,
Jag har ätit en banan.