Jag rör försiktigt med fingertopparna över den blanka ytan, en intim beröring som endast kan liknas med den första trevande smekningen mellan nykära älskare. Förväntningarna inför den kommande upplevelsen fladdrar i bröstkorgen, samtidigt som jag slits mellan viljan att dyka rakt in i berättelsen, förlora mig själv i handlingen så vill jag dra ut på ögonblicket så länge som möjligt. Jag läser på framsidan, baksidan, insidan.. varje ny bok är en besatthet, en älskarinna, ett äventyr och en drog. Jag läser liggande i sängen, sittandes på soffan eller bussen, gömmer den bakom väskan i skolan under föreläsningarna, läser den när jag äter frukost och till och med medans jag går till affären, ett öga på boken och andra ögat på vägen. Senaste veckan har jag läst nio böcker, och varje gång de tar slut känner jag mig lämnad, övergiven, utlämnad till verkligheten. När jag var liten, kanske tio eller elva år, var pappa tvungen att lämna mig vid skolan en timme innan ens fritids öppnade. Jag brukade sitta där ute i kylan, min näsa i en bok och växelvis byta vilken hand som skulle hålla i boken och vilken som skulle värmas i fickan. På rasterna satt jag med mina böcker inomhus tills lärarna tvingade ut mig, om jag inte lyckades gömma mig på toaletten innan någon såg mig. På nätterna låg jag med lampan tänd långt efter min läggtid, uppmärksamt lyssnande efter mammas fotsteg i trappan. När jag hörde dem släckte jag fort som fan och sov räv tills hon hade gått och lagt sig, då kunde jag tända igen och fortsätta läsa långt in på småtimmarna...
torsdag 19 januari 2012
torsdag 5 januari 2012
virus i kroppen
- Jag är kreativ.
- Jag är smart.
- Jag är modig.
- jag är självständig
från och med nu ska jag lyssna mer på positiv feedback, och dessutom utveckla mitt egenvärde så att jag inte är beroende av andras lovord. barndomen och tonåren är över, historia, och nu kan jag utan hinder skriva min egen framtid.
"Det finns dom som gjort dej illa
Det finns dom som inget vet
Det finns dom som gjort en grej av
att skrika ut din hemlighet
Det finns dom som stal din stolthet
Det finns dom som tog ditt mod
Och dom som ingenting förstod
Dig som ingen känner
Dig som ingen ser
Du som saknar vänner
Och knappt vill andas mer
Hör på mig min kära
Hur ska jag få dig att förstå
Du måste resa dig och gå
Det finns nåd för nya världar
Mycket större än den här
Nya skapelser och tider
nåd för allt som blir och är
Och alla deras lögner
Betyder ingenting
Tro mig när jag säger
Skammen var aldrig din"
/Jonas Gardell "Du är inte ensam"